Är kärnkraften lönsam?
Slutligen hittade jag en studie som utförts av en av världens mest aktade institutioner för naturvetenskaplig forskning, Massachussets Institute of Technology (MIT). Studien, som är en interdisciplinär sådan, har letts av PROFESSOR JOHN DEUTCH och PROFESSOR ERNEST J. MONIZ. Nöjd med att ha funnit en pålitlig källa satte jag mig ned och läste för att för er kunna delge mina slutsatser i frågan om kärnkraftens eventuella lönsamhet. Detta är vad jag har kommit fram till.
Studien jämför tyvärr inte kärnkraftens kostnader med förnyelsebar energi, så som vind och sol, utan med kol och gas. Enligt studien måste vi ha i åtanke tre saker när vi studerar möjligheterna för framtida investeringar i kärnkraft.
(1) Samtliga kärnkraft som fanns i bruk 2003 har byggts av statliga företag eller av privata monopolföretag i en reglerad marknad, ofta med statliga garantier. Dagens energiföretag i EU och USA verkar på en avreglerad marknad och måste därmed vara lönsamma i förhållande till alternativa energikällor för att kunna byggas. Kärnkraftverk måste helt enkelt vara konkurrenskraftiga. Eftersom kostnader som en eventuell försening eller tekniska problem kan orsaka inte längre kommer att täckas av staten är det investerarna som måste ta kostnaden för den risken. Det innebär att den osäkerhet som hittills omgärdat en investering i ett nytt kärnkraftverk har av många potentiella investerare bedömts som större än den risk som ett kolkraftverk innebär. (37-38)
(2) De kärnkraftverk som byggdes i USA och Europa på 80- och 90- talet blev väldigt kostsamma. Dessa kostnader överskred i många fall budgettaken ordentligt. I flesta fallen var orsakerna förseningar i tillståndsprocessen, krav på omdesign av faciliteterna, brister i byggledningen och problem i kvalitetskontrollen. Alltså finns det stora svårigheter att göra pålitliga prognoser över kostnader på framtida kärnkraftverk. Även om drifttiden har ökat rejält sedan 90-talet till 90% år 2001 så har många verk haft betydligt sämre drifttider. Om man beaktar de verk som av olika skäl stängts i förtid så är det långt under 90%. (38)
(3) Även om en investering i kärnkraft kan se attraktiv ut på pappret kan saker som tillståndsprövning, lokal opposition, krav kring hanterandet av kylvatten och andra svårförutsägbara element kraftigt påverka kostnaderna för ett kärnkraftverk, och är särskilt svåra att bära för investerare på en avreglerad energimarknad. (38)
Studien konstaterar även att kärnkraftverk är relativt lönsammare i Europa än i USA, eftersom kol och gas är relativt dyrare här. Studien utgår från kostnaderna för existerande kärnkraft men antar att driftkostnaderna kommer att vara 25% lägre än de genomsnittliga kärnkraftverket i USA de senaste åren. Detta eftersom framtida investeringar kommer att prioritera lönsamhet och effektivitet i än större grad än tidigare.
Studien gör sedan en kostnadsjämförelse med fossila alternativ till kärnkraft och konstaterar att även under antagandet att nya kärnkraftverk kan byggas till en lägre kostnad och med lägre underhållskostnader än de verk som byggdes på 90-talet, så är kärnkraft så mycket dyrare än gas och kol att investerare inte kommer att satsa på kärnkraft i en avreglerad elmarknad (40-41).
"The bottom line is that with current expectations about nuclear power plant construction costs, operating cost and regulatory uncertainties, it is extremely unlikely that nuclear power will be the technology of choice for merchant plant investors in regions where suppliers have access to natural gas or coal resources. It is just too expensive. In countries that rely on state owned enterprises that are willing and able to shift cost risks to consumers to reduce the cost of capital, or to subsidize financing costs directly, and which face high gas and coal costs, it is possible that nuclear power could be perceived to be an economical choice."
Däremot, konstaterar studien, kan skatter på koldioxid förbättra lönsamheten för kärnkraftverk. Om kolkraften får bära sina kostnader så kan det finnas en framtid för kärnkraft. Men det skulle krävas, enligt studien, koldioxidskatter på 100-200 USD/ton CO2 för att kärnkraft skulle vara lönsamt (42). Eftersom studien inte funderat över vindkraft kan vi inte veta om vindkraft skulle vara mer lönsamt med skatter på den här nivån, men det kan man inte direkt utesluta. Studien påpekar också att med koldioxidskatter på den nivån kan även kan göra så kallad "clean coal" (CCGT) lönsam. Denna teknik går ut på att fånga in koldioxid från kolförbränningen och lagra den under jord. Denna teknik är ännu på prototypstadiet, och vi vet ännu inte så mycket om hur lönsam den kan bli. Men det står klart att de höga skatter på kol som kärnkraften kräver skulle även göra CCGT till ett realistiskt alternativ.
Studien finns här
Intressant inlägg.
Även MIT studie har dock sina kritiker, men jag tycker den är relativt rimligt(har bara bläddrat igenom den som hastigast för något år sen). Några saker har dock förändrats sen rapporten skrevs.
1. Först och främst så har priset på byggmaterial(stål etc) ökat, det missgynnar kärnkraft eftersom det redan är kapitalintensivt. Men det missgynnar förnyelsebar energi betydligt mycket mer eftersom de kräver mycket större mängder byggmaterial per installerad watt. Kol och gas gynnas nog dessvärre av den utvecklingen.
2. En utveckling i andra hållet för kärnkraft är att kärnkraftsindustrin tagit lärdom av strulen på 70-90 talen. Då var i princip varenda reaktor ett one of a kind bygge. Nu har istället alla stora reaktorleverantörer utvecklat några standardiserade designer som de erbjuder. Efter de första 2-3 reaktorerna byggts kan man alltså förvänta sig en rejäl prisminskning. Vissa designer, som westinghouse AP1000, byggs i moduler som man monterar på platsen istället för att allt byggs där, vilket borde sänka kostnaderna ännu mer. Men det återstår att se hur det går, Kina ska bygga ett antal AP1000 iallafall så vi kommer få svart på vitt vad kostnaderna är(så länge man håller i tankarna skillnaderna i arbetskraftskostnader). Även nya reaktortyper som pebble bed reaktorerna och Hyperion kommer förändra ekonomiska läget eftersom de potentiellt kan byggas komplett i fabrik och enbart köras till platsen och kopplas in till turbiner etc.
3. Gas och kolpriserna har gått upp, samtidigt har förvisso uranpriserna gått upp. Men kärnkraft är i princip helt okänslig för bränslepriser(det står för några procent av driftskostnaderna), medans majoriteten av kostnaderna för gas och kolkraft med stor marginal är pga bränslet.
4. Inte något som direkt förändrats, men de låga priserna för kol och gas är på sätt och vis imaginära. De fossila energikällorna är totalt befriade från att ta hand om sitt avfall, ifall de fossila bränslenas externa kostnader internaliserades, så som kärnkraftens kostnader till fullo är internaliserade, så hade situationen varit helt annorlunda. Se tex www.externe.info, menar nu inte de externa kostnaderna från co2. Utan svavel, diverse partiklar, tungmetaller odyl som har direkta hälsoeffekter. I mina ögon är det en enorm subvention till fossila bränslen.
När det gäller konstruktionstider så är de artificiellt uppblåsta. I USA tog det runt 12 år att bygga klart en reaktor i perioden 1984-1989, i japan däremot tog det bara 3.9 år att bygga klart en reaktor under samma perioden och 4.6 år under perioden 90-95(Källa Encyclopedia of energy, Nuclear Power Economics, Pages 383-394, Geoffrey Rothwell. Om du mailar mig kan jag skicka en kopia till dig) . Det är alltså det amerikanska regelverket som ställer till med problemen, inte kärnkraften i sig. NRC har un fixat ett vettigare regelverk så är det osannolikt att konstruktionstiderna för nya reaktorer i USA kommer överskrida maximalt 5-6 år.
Jag är lite nyfiken på varför du inte nämner vattenfall, EON och Elforsks uppskattningar av kostnaderna för olika energislag? De kan ju rimligtvis inte anses vara varken lobbyister eller motståndare utan har ett egenintresse av att producera så billig el som möjligt.
Det blev nog något fel så jag provar skicka mitt inlägg igen.
Intressant inlägg! Kul att du grävde lite djupare i frågan.
Även MIT studie har dock sina kritiker, men jag tycker den är relativt rimligt(har bara bläddrat igenom den som hastigast för något år sen). Några saker har dock förändrats sen rapporten skrevs.
1. Först och främst så har priset på byggmaterial(stål etc) ökat, det missgynnar kärnkraft eftersom det redan är kapitalintensivt. Men det missgynnar förnyelsebar energi betydligt mycket mer eftersom de kräver mycket större mängder byggmaterial per installerad watt. Kol och gas gynnas nog dessvärre av den utvecklingen.
2. En utveckling i andra hållet för kärnkraft är att kärnkraftsindustrin tagit lärdom av strulen på 70-90 talen. Då var i princip varenda reaktor ett one of a kind bygge. Nu har istället alla stora reaktorleverantörer utvecklat några standardiserade designer som de erbjuder. Efter de första 2-3 reaktorerna byggts kan man alltså förvänta sig en rejäl prisminskning. Vissa designer, som westinghouse AP1000, byggs i moduler som man monterar på platsen istället för att allt byggs där, vilket borde sänka kostnaderna ännu mer. Men det återstår att se hur det går, Kina ska bygga ett antal AP1000 iallafall så vi kommer få svart på vitt vad kostnaderna är(så länge man håller i tankarna skillnaderna i arbetskraftskostnader). Även nya reaktortyper som pebble bed reaktorerna och Hyperion kommer förändra ekonomiska läget eftersom de potentiellt kan byggas komplett i fabrik och enbart köras till platsen och kopplas in till turbiner etc.
3. Gas och kolpriserna har gått upp, samtidigt har förvisso uranpriserna gått upp. Men kärnkraft är i princip helt okänslig för bränslepriser(det står för några procent av driftskostnaderna), medans majoriteten av kostnaderna för gas och kolkraft med stor marginal är pga bränslet.
4. Inte något som direkt förändrats, men de låga priserna för kol och gas är på sätt och vis imaginära. De fossila energikällorna är totalt befriade från att ta hand om sitt avfall, ifall de fossila bränslenas externa kostnader internaliserades, så som kärnkraftens kostnader till fullo är internaliserade, så hade situationen varit helt annorlunda. Se tex www.externe.info, menar nu inte de externa kostnaderna från co2. Utan svavel, diverse partiklar, tungmetaller odyl som har direkta hälsoeffekter. I mina ögon är det en enorm subvention till fossila bränslen.
När det gäller konstruktionstider så är de artificiellt uppblåsta. I USA tog det runt 12 år att bygga klart en reaktor i perioden 1984-1989, i japan däremot tog det bara 3.9 år att bygga klart en reaktor under samma perioden och 4.6 år under perioden 90-95(Källa Encyclopedia of energy, Nuclear Power Economics, Pages 383-394, Geoffrey Rothwell. Om du mailar mig kan jag skicka en kopia till dig) . Det är alltså det amerikanska regelverket som ställer till med problemen, inte kärnkraften i sig. NRC har un fixat ett vettigare regelverk så är det osannolikt att konstruktionstiderna för nya reaktorer i USA kommer överskrida maximalt 5-6 år.
Jag är lite nyfiken på varför du inte nämner vattenfall, EON och Elforsks uppskattningar av kostnaderna för olika energislag? De kan ju rimligtvis inte anses vara varken lobbyister eller motståndare utan har ett egenintresse av att producera så billig el som möjligt.