Så här lurar Anders Borg svenskarna
Dessa stabilisatorer är viktiga för människor. De gör så att de flesta svenskarna inte känner att de behöver spara ihjäl ekonomin. Och de minskar paniken och den populistiska vreden hos folk. Men, som ekonomen Paul Krugman påpekar, så är dessa stabilisatorer långt ifrån tillräckliga för att sparka igång ekonomin. Detta är också något som IMF påpekar.
Borg försöker också smita undan genom att påpeka att "krisen är global" och att nationella åtgärder därmed skulle ha begränsad effekt, eftersom ett visst "läckage" av stimulus skulle nå andra länder.
Ett exempel är på sin plats: Anta att Borg säger OK, nu stimulerar vi, och bestämmer sig för att bygga det där planerade spårvagnsnätet i Malmö. En hel del svenskar kommer få jobb, men en del av maskineriet till bygget som svenska skattebetalare pröjsar för kommer från Tyskland. Svenska skattepengar hjälper alltså till att stimulera tyska ekonomin, vilket ju inte var tanken. Detta kan man ju i teorin förstås lösa genom att sätta upp handelshinder, men som tur är så förbjuder EU:s regler detta. Alltså kommer en del av stimulanserna att stimulera andra ekonomier. Detta är oundvikligt i öppna ekonomier.
Men Borgs invändning är öppet protektionistiskt. Tanken med stimulanser är så klart inte bara att skapa svenska jobb, utan att även skapa tyska, danska, norska jobb, och att dessa länder ska stimulera sina ekonomier och att dessa ska skapa svenska jobb. I integrerade marknader är stimulanser till hjälp för grannen , men om alla grannar hjälps åt så blir effekten maximal. Det är därför som G20 vill ha koordinerade stimulanser. Nu vill Borg alltså åka snålskjuts på andra, och andra EU-länder tycks vara minst lika försiktiga.
Dessutom luras Borg när han hotar med nedskärningar i välfärden om vi skulle stimulera ekonomin. Han resonerar som följande: om vi lånar pengar, så får vi högre räntekostnader, och detta leder till att vi antingen måste höja skatten i framtiden eller skära ned på välfärden, men eftersom jag är moderat så innebär det att vi måste sparka massa lärare och sjuksköterskor.
Men det är ju hela poängen i så kallad kontracyklisk konjunkturpolitik. Man lånar i dåliga tider, och betalar igen lånen i goda tider. Socialdemokraterna fattade detta och sparade mycket i ladorna 2002-2006, vilket innebar en väldigt låg statsskuld. Eftersom vi har en så låg statsskuld skulle vi utan problem kunna låna 3-6% avBNP utan att riskera att få sämre kreditbetyg. Alltså skulle våra lånekostnader INTE stiga nämnvärt. Att vi sedan måste höja skatter/spara pengar på annat sätt när krisen är över är förvisso sant, men det är ju så en klok konjunkturpolitik ser ut.
Den riktiga krisen för välfärden kommer nu i form av hål i kommunernas budget. Tänk själv hur det ser ut i Trelleborg där varslen rasar in. Då vet kommunledningen att skatteinkomsterna kommer att sjunka kraftigt. Eftersom kommuner måste ha en balanserad budget, och man inte gärna kan höja skatten i en lågkonjunktur (vilket förvisso är nästan lika illa) så sparkar man folk. Det betyder färre lärare, städare, undersköterskor, sämre service och sämre vård. Och det innebär att ekonomin stagnerar ytterligare. Alla ekonomer tycks vara överens om att regeringen bör åtminstone ge kommunerna mer pengar. Det skulle inte hota välfärden, det skulle rädda den.
Läs även andra bloggares åsikter om Anders Borg, regeringen, finanspolitik, ekonomi, politik, stimulanser, IMF, Paul Krugman
Lär dig räkna. Om man ska göra internationella jämförelser så måste man också ta hänsyn till nationella olikheter, till exempel så verkar ju flera länder satsa mer bara för att de klubbar fram krispaket - men samtidigt måste flera av dem göra så då de inte har särskilt väl utbyggda trygghetsstystem.
"Man lånar i dåliga tider, och betalar igen lånen i goda tider."
- Problemet är att du aldrig får några "goda tider" utan enbart medelmåttiga. Kriserna blir dock kvar. Detta är grundproblemet när sossar ska försöka förstå sig på kapitalismen, de förstår inte.
"...vilket innebar en väldigt låg statsskuld."
Ha! Göran Persson betalade inte av mer än han behövde på statsskulden. Alliansen har däremot betalat av ca 200 mdr och kapat räntekostnaderna med närmare 10 mdr/år. Tror du (S) har budgeterat för högre statsskuldsräntor?
Sossarna säger ju idag själva att det kostar ca 20 mdr bara att återställa a-kassan, som de krävt en tid nu. Men nu börjar de krypa till korset, sven-erik österberg säger att "det är ruskigt dyrt" och "att man får ta det i den takt det går" samtidigt som han hänvisar till valmanifestet. Jaså? Men då kan de ju sluta kräva den reformen nu då, om de ändå inte vill införa den förräns efter 2010. VAD VILL (S) EGENTLIGEN, vet de själva?
Sedan kan ju du förklara lite mer ingående hur höjd skatt på arbets ska leda till fler jobb.
1. Åren 2002-2006 var typiskt "goda tider". Statsskulden sjönk (i förhållande till BNP, den enda relevanta faktorn) och tillväxten var hög. Under dessa tider var (S)-regeringen relativt återhållsam med de offentliga finanserna, även om man hade kunnat vara ännu mer återhållsam.
2. Alliansen har förvisso betalat tillbaka på statsskulden, men man har gjort det med pengar som man fått in av försäljning av statliga företag. När de kom till makten sänkte en rad olika skatter och stimulerade ekonomin när den var som hetast. Det borde de inte har gjort, något som (S) varnade för då.
3. Höjd skatt på arbete är inte önskvärt. Det är, som du antyder, en av de sämre skatterna att höja. Därför har jag i tidigare inlägg förespråkat för att:
1) Återinföra fastighetsskatten med utökad begränsningsregel (max 2% av inkomsten i skatt)
2) Återinföra förmögenhetsskatten
3) Återinföra arvsskatten och i praktiken avskaffa arvsrätten
4) Avskaffa subventioner till ineffektiva exportföretag
Men ingen av dessa förslag kan genomföras i dagsläget. De får vänta tills vi kommer ur krisen. Och bör då användas främst för att bygga upp en buffert inför nästa kris.